Svenskars svenska på Island

Hemma i Sverige var det till en början inte ovanligt att isländska ord och konstruktioner låg närmast till hands.

Reykjavik: Många svenskars hem.

Reykjavik: Många svenskars hem.

När jag för några år sedan kom hem efter att ha tillbringat en termin som utbytesstudent i Reykjavik upptäckte jag att mitt språk hade förändrats.

Under ett par månader hade jag levt min vardag till stor del på isländska, och hemma i Sverige var det till en början inte ovanligt att isländska ord och konstruktioner låg närmast till hands i klassrummet eller mataffären. Detta gjorde att jag började fundera på hur flerspråkighet fungerar och hur förstaspråket påverkas i en andraspråksmiljö. Ett ämne som jag nu har behandlat i min magisteruppsats med titeln Språkvanor och självskattad språkutveckling hos svenskar på Island.

I uppsatsen ville jag veta något om hur svenskar bosatta på Island hanterar sin flerspråkighet. För att ta reda på detta skickade jag ut en enkät där personer som flyttat från Sverige till Island fick svara på frågor om i vilken utsträckning isländska respektive svenska används i vardagen, hur de själva uppfattar att deras svenska utvecklats sedan flytten, om svenskan påverkas av isländskan samt hur viktigt de anser det vara att kunna tala isländska på Island och att bevara sitt modersmål.

Isländska är det språk som används i högst utsträckning i informanternas vardag

Resultatet av undersökningen visar att isländska är det språk som används i högst utsträckning i informanternas vardag. Isländska är det dominerande språket vid arbete/studier och i kontakt med islänningar. Detta faktum tycks påverka informanternas svenska och många upplever att de blandar isländska och svenska, särskilt i tal, samt att isländskan påverkar när de talar svenska. Ungefär en tredjedel av informanterna har någon gång upplevt att det varit svårt att tala svenska. Svårigheterna rapporteras från olika språkliga nivåer och kan exempelvis innebära att det är svårt att minnas svenska ord eller att isländska regler gällande syntax och böjning appliceras på svenska. Detta kan ses som tecken på förstaspråksattrition, vilket innebär att en persons förstaspråk bleknar eller går förlorat i en situation där den språkliga omgivningen huvudsakligen utgörs av ett andraspråk.

De informanter som värdesätter kunskaper i isländska använder i högre utsträckning än andra isländska i vardagen.

Min studie visar också att informanternas attityd och motivation gentemot de båda språken påverkar både språkvanorna och den självskattade språkutvecklingen. De informanter som värdesätter kunskaper i isländska använder i högre utsträckning än andra isländska i vardagen, inte bara med islänningar utan också med andra invandrare. De informanter som anser sig ha gjort störst framsteg gällande kunskaper i isländska har dessutom alla en hög motivation till att lära sig språket. På samma sätt verkar en lägre motivationsgrad kunna bidra till att språket inte utvecklas i lika hög grad.

Liknande inlägg

Kommentera