Interpunktion!

Hej Alva Dahl, författare, översättare samt före detta student och doktorand vid Institutionen för nordiska språk. Du är aktuell med den nyutgivna boken Interpunktion – Om skiljetecken och textens nyanser. Hur kommer det sig att du ger ut en bok om just detta? Interpunktion är intressant

Språkspalt: Kanske, kanske inte

Jag inte kommer hem sent. Den meningen ger snabbt en reaktion från de flesta som talar och skriver ärans och hjältarnas språk. ”Så säger man inte på svenska!” hävdar någon. ”Predikatet ska alltid stå på plats två i en svensk huvudsats!” säger en annan. Men

Så laddas de politiska orden med nya värden

I tysk språkforskning är politolingvistiken, studiet av det politiska språket, en stark gren. Där studerar man hur språket, alltsedan kalla kriget, använts för att forma värderingar och ideologisk samhörighet. Även i Sverige, idag, pågår en kamp om vissa nyckelord som laddas med värde för att

Om rätten till ett rättstavat namn

Vem bestämmer hur ett namn ska stavas? Namnbäraren, är väl det självklara svaret. Men det finns gränser för hur namn kan stavas i Sverige. Märit Fränden, som disputerat vid institutionen och nu arbetar vid Hugo Valentin-centrum, forskar om hur utländska namn anpassas och förändras för

Från tyckande till forskning

Erik Wellander var professor i tyska, inte i svenska eller nordiska språk. Ändå var han en av de viktigaste personerna inom svensk språkvård under flera decennier i mitten av 1900-talet. Han skrev 1 800 språkspalter i Svenska Dagbladet - själv har jag snart skrivit 20.

Har svenskan flera hundra ord för is?

I min senaste språkspalt i SvD skriver jag om alla svenskans ord för is. Men kan man verkligen säga att ett språk har ett visst antal ord för något? Vems språk ska räknas? De flesta använder kanske bara ett par av de över 200 isorden.