Svenska som andraspråk – för alla lärare

Har man svenska som andraspråk på sitt cv sitter man i ett bra förhandlingsläge.

Vi har träffat två studenter som läser svenska som andraspråk på Institutionen för nordiska språk. Joel Zetterlund gör det inom lärarprogrammet och Åse Eberhard har läst kurserna på kvartsfart kvällstid vid sidan av sitt arbete som SFI-lärare.

Hej Joel! Vad ska du bli för lärare, och hur kommer det sig att du läser svenska som andraspråk?

Joel Zetterlund, lärarstudent

Jag ska bli lärare i svenska och samhällskunskap. Jag skulle vilja säga att jag läser SVA av flera olika anledningar. Jag fick höra av tidigare kurskamrater och under en informationsdag att institutionen erbjuder möjlighet att läsa kurser i svenska som andraspråk som kvällskurs på kvartsfart. Det passade mig utmärkt! Dessutom finns det ett underskott av lärare med svenska som andraspråk vilket gör mig attraktiv när jag nu snart ska söka arbete. Sen tror jag att ämnet visar på hur viktigt det är att som lärare vara medveten om hur språkkunskaper påverkar inlärningen, kunskaper som är användbara i alla ämnen.

Jag hoppas och tror att fler och fler lärare blir medvetna om det nödvändiga med att ha sådana här kunskaper.

Och du, Åse? Vi får förresten börja med att gratulera – du har ju precis blivit färdig med kurserna samtidigt som du har arbetat som SFI-lärare!

Tack, det var relativt krävande så jag delade upp kurserna under längre tid. Jag har undervisat i SVA i många olika former i flera år. Jag läste kurserna för att få större trygghet i det jag gör, och jag har fått fler insikter i hur jag kan förbättra min undervisning.

Kursen ger ju formell behörighet att undervisa på SFI. Vilken konkret nytta har du, Åse, fått av kurserna i ditt arbete?

Åse Eberhard, SFI-lärare

Som SFI-lärare har man stor nytta av kurserna och kan också relatera direkt till mycket i kursmaterialet. Kursmaterialet är både konkret och relevant för arbetet i klassrummet.

Som SFI-lärare har man stor nytta av kurserna och kan också relatera direkt till mycket i kursmaterialet.

Och du, Joel, är det något speciellt du tror att du kommer att ha extra mycket nytta av ute i skolan?

Genrepedagogik tror jag att jag kommer ha nytta av i alla ämnen. Elever behöver stöttning i att skriva olika texter, inte bara i svenska och svenska som andraspråk.

Tror du rentav att alla lärare har nytta av att ha kunskaper i svenska som andraspråk, oavsett vilket ämne man undervisar i?

Ja, det tror jag verkligen! Alla lärare borde ha det. Sen om det är praktiskt möjligt vet jag inte eftersom ämneslärarprogrammet redan är rätt omfattande. Jag hoppas och tror att fler och fler lärare blir medvetna om det nödvändiga med att ha sådana kunskaper.

Vad säger du om det, Åse?

Jag tror att det kan vara till stor nytta om alla lärare har insikt i vad som kan vara extra svårt att förstå för dem med svenska som andraspråk, till exempel partikelverb, och att de på så sätt blir medvetna om det språk de själva använder i sin undervisning.

Genrepedagogik  tror jag kommer vara användbart inte bara i svenska som andraspråk, utan även i mina andra ämnen, samhällskunskap och svenska.

Men du, Joel, läser ju redan till lärare i svenska. Vad är egentligen skillnaden mellan att läsa ”vanlig” svenska och svenska som andraspråk?

Jag är snart klar med 30 hp i SVA och jag har märkt vissa skillnader. Man ska komma ihåg att det är två helt olika ämnen med olika kursplaner på grundskolan och gymnasieskolan. Vi har hittills under olika kurser bland annat studerat språklig variation, språkets betydelse för identiteten, modersmålets betydelse för målspråksinlärning, se svenska språket ur ett andraspråksperspektiv och massa mer. Jag skulle säga att SVA har ett mer jämförande perspektiv och mer fokus på identitet, medan svenskämnet är mer tydligt indelat i en litteraturvetenskaplig och en språklig del och har heller inte ett kontrastivt perspektiv.

Vad säger du, Åse? Du har ju tidigare läst svenska på översättarprogrammet här vid institutionen?

Ja, det stämmer. Det är stor skillnad på svenska och SVA då perspektivet är utifrån och till stor del utgår från inlärarens perspektiv. Vilket gör att man får syn på många aspekter som man själv är blind för.

Jag har  fått fördjupad insikt om svenskans specifika drag och hur mycket språklig struktur kan skilja sig åt. Det har det gjort lättare att förstå olika gruppers olika svårigheter.

Har ni några favoritkurser?

Åse: Språk, kultur och migration. Det var mycket intressant litteratur som ingick och jag fick både bekräftelse på den jag själv anat samt mycket ny kunskap.

Joel: Jag tycker att den första kursen i SVA A, Skolan i det mångkulturella samhället var bra, den borde alla som ska bli gymnasielärare läsa – den var en ögonöppnare! Andraspråksinlärning i teori och praktik var intressant, man får lära sig analysera andraspråkinlärares språkliga nivåer. Det var särskilt intressant för hur olika faktorer påverkar inlärningen och hur man som lärare kan stötta elevernas andraspråksinlärning.

På vilket sätt tror du att du kommer att ha nytta av kursen ute i skolan, Joel?

Hur jag som lärare kan stötta andraspråksinlärares utveckling med hjälp av olika metoder. Nuförtiden pratar man om genrepedagogik vilket jag tror kommer vara användbart inte bara i svenska som andraspråk utan även i mina andra ämnen, samhällskunskap och svenska.

Om man inte väljer det som sitt första- eller andraämne tycker jag att man ska läsa det utöver ordinarie studietakt. Institutionen ger kurser på kvartsfart (25 %), vilket underlättar!

Är det något speciellt du tror att du kommer att ha extra mycket nytta av, Åse?

Insikten i hur pass annorlunda Sverige och svenskar är jämfört med andra länder och nationaliteter. Men också den fördjupade insikten om svenskans specifika drag och hur mycket språklig struktur kan skilja sig åt. Det har det gjort lättare att förstå olika gruppers olika svårigheter.

Skulle ni rekommendera andra lärare eller lärarstudenter att läsa svenska som andraspråk?

Joel: Absolut! Om man inte väljer det som sitt första- eller andraämne tycker jag att man ska läsa det utöver ordinarie studietakt. Institutionen ger kurser på kvartsfart (25 %), vilket underlättar!

Åse: Ja, absolut! Det har varit en av de bästa och mest användbara kurser jag har läst.

Skolan i det mångkulturella samhället var bra, den borde alla som ska bli gymnasielärare läsa. Den var en ögonöppnare!

Tror du att det är meriterande att ha svenska som andraspråk på cv:t när du söker jobb i framtiden, Joel?

Ja, det tror jag verkligen! Under min VFU märkte jag att det var stor brist och där ordinarie svensklärare undervisade SVA trots att läraren inte var behörig i ämnet. Har man SVA på sitt cv sitter man i ett bra förhandlingsläge.

Till sist: nyfiken i en strut  – vad gör ni om tio år?

Åse: Jag tror att jag arbetar med svenskundervisning på ett eller annat sätt.

Joel: Då sitter jag på cykeln på väg hem från mitt arbete som gymnasielärare.

Liknande inlägg

En reaktion på “Svenska som andraspråk – för alla lärare

  1. Hej
    Jag skulle behöva och skriva mycket mitt problem är att jag aldrig godkänn på svenska 1 nångongång för skrivning. Kag är godkänn på nationellt prov min inte skrivning. Kan ni hjälpa mig och hur ska jag göra.

Kommentarer inaktiverade.