Jag tycker om att forska och undervisa parallellt

När jag upptäckte hur intressant det var att studera sitt eget språk ville jag hellre fortsätta med det

Anna-Malin Karlsson

Anna-Malin Karlsson, professor i svenska språket med inriktning sociolingvistik.

Anna-Malin Karlsson är 43 år och professor i svenska språket vid Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet. Hennes inriktning är sociolingvistik och hon har tidigare arbetat på Södertörns högskola och Stockholms universitet.

Vad läste du på universitetet?

Jag började på det som då hette ämneslärarlinjen svenska/franska, men läste bara svenskdelen och lämnade sedan programmet för att läsa en fil kand med fristående kurser. Utöver svenska har jag läst konstvetenskap och ryska. Jag har också gått journalistlinjen vid Stockholms universitet.

Det finns många olika vägar fram till ett intressant arbete.

Varför valde du att läsa svenska?

Det kom helt enkelt först i den utbildning jag valt. Egentligen var jag mer intresserad av franskan, men när jag upptäckte hur intressant det var att studera sitt eget språk ville jag hellre fortsätta med det.

Hade du en tydlig plan för vad du ville jobba med när du pluggade?

Nej, inte alls.

Vad önskar du att du hade vetat när du själv pluggade?

Att man kan börja med enstaka kurser för att lära sig mer om vad ett universitet kan erbjuda, och att det finns många olika vägar fram till ett intressant arbete. Dessutom kan man arbeta med saker som man knappt vet finns när man går i gymnasiet.

Var det lätt eller svårt att få det första jobbet efter studierna?

Ganska lätt eftersom det alltid behövs lärare på universitetet. Sedan kan det dock vara svårt att få tillsvidareanställning.

Jag tycker om att forska och undervisa parallellt, så därför passa det här jobbet bra.

Hur har vägen sett ut fram dit där du är idag?

Efter gymnasiet ville jag till ett universitet, och jag hade fått för mig att man skulle läsa en linje så det blev en lärarlinje. Sedan lät journalist mer lockande, och det var jag ett par år. Därefter fick jag veta att man kunde bli doktorand. Efter doktorsexamen hade jag tur att få komma med i ett forskningsprojekt, och därefter har jag haft egna projekt. Jag tycker om att forska och undervisa parallellt, så därför passa det här jobbet bra. Till Uppsala sökte jag mig för jag vet att det är ett bra universitet, med många studenter och doktorander i mitt ämne.

Vad gör du konkret i ditt jobb? Nämn några typiska arbetsuppgifter du gör på en vanlig dag.

Jag mejlar mycket! Planerar seminarier, föreläsningar och kurser. Och jag läser mycket, dels böcker och artiklar av andra forskare, dels texter av studenter och doktorander som ska kommenteras. Sedan skriver jag själv, håller i seminarier, går på möten och pratar med kollegor. Under vissa forskningsperioder är jag också ute ”på fältet”, exempelvis på en arbetsplats för att studera kommunikationen där. Ibland reser jag iväg på konferenser eller gästföreläser.

Upptäck lärarna! De är oftast också forskare och håller kanske på med intressanta saker.

Vilka kunskaper och färdigheter från studietiden har du mest nytta av i ditt jobb idag?

Jag har förstås nytta av hela min språkvetenskapliga grundutbildning, eftersom jag arbetar med samma ämnesinnehåll idag. Men jag tror också att jag har nytta av min journalistutbildning. Jag har tränats i att skriva ganska fort, ta emot synpunkter, skriva om, lämna ifrån mig och börja på nästa text eller uppgift. Journalistutbildningen har också tränat mig i att ta reda på saker och söka upp människor.

Vad finns det för för- och nackdelar med ditt jobb tycker du?

Det är stor frihet, och det är den stora fördelen. Det är ingen som bestämmer över vad jag ska forska om. Å andra sidan är universitetet hårt styrt av andra saker, exempelvis kvalitetsmätningar av olika slag. Det gör att man lägger ner ganska mycket arbete på att redovisa vad man gjort och på att granska andra. En möjlig nackdel är att man egentligen aldrig blir färdig. Det går alltid att fortsätta jobba, trots att det kanske är fredag kväll. Fast det är också en bra sak att allt alltid kan fördjupas och förbättras!

Vad är det allra roligaste?

Att diskutera med andra lärare och forskare, att handleda, att arbeta i forskningsprojekt med andra. Men också att ibland få stänga in sig och tänka koncentrerat på någonting helt ensam.

Om man är förberedd och har hunnit tänka kan man uppleva det fantastiska i att få diskutera med andra och utveckla sin förståelse.

Vilken typ av person passar för att göra det du gör?

Många olika sorters människor, tror jag. Men man bör tycka om att arbeta självständigt och vara bra på att planera sin egen tid. Jag tycker också att man bör vara bra på att samarbeta och kommunicera.

Bästa tipsen till den som pluggar?

Läs inte bara för tentan, utan också för lektioner och seminarier. Om man är förberedd och har hunnit tänka kan man uppleva det fantastiska i att få diskutera med andra och utveckla sin förståelse. Tänk också på att mycket i det akademiska handlar om att skriva: lägg ner tid på skrivandet ända från början, läs andra texter i ämnet och lägg märke till hur de är skrivna. Diskutera gärna med lärarna om hur man bör skriva och varför.

Bästa tipsen till den som precis har tagit examen?

Fundera över att fortsätta ett steg till!

Bästa tipsen till den som vill jobba med samma sak som du gör?

Upptäck lärarna! De är oftast också forskare och håller kanske på med intressanta saker. Kolla om det finns öppna seminarier eller föreläsningar vid institutionen som du kan gå på för att skaffa dig en bredare bild av vad forskning är och vad man kan forska om. Gå på någon disputation som verkar spännande. Ta sedan reda på vad som krävs för att söka till forskarutbildningen.

Liknande inlägg

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *