Ortnamnsdiplomati i UNGEGN

Foto: Annette Torensjö, Institutet för språk och folkminnen


Vår professor i namnforskning och prefekt Staffan Nyström är just hemkommen från UNGEGNS:s 29:e session i Bangkok, Thailand. Han ingick i den svenska delegationen på mötet, tillsammans med namnvårdsexperter från Institutet för språk och folkminnen. Pluggasvenska.nu har pratat med Staffan om UNGEGN och FN:s arbete med ortnamn.

Intervjun illustreras med tweetar av Annette Torensjö (@act_ortnamn), chef för Namnarkivet vid Institutet för språk och folkminnen.

Vad är UNGEGN för något?

UNGEGN är ett organ inom FN med ansvar för arbete rörande ortnamn. Förkortningen står för United Nations Group of Experts on Geographical Names. Drygt 100 länder och bortåt 400 personer arbetar för närvarande inom ramen för UNGEGN.

I samband med FN-verksamheten används termen geografiska namn (eng. geographical names) i stället för den vanligare ortnamn (eng. place names), men innebörden är densamma.

Vad gör UNGEGN?

UNGEGN är en teknisk/lingvistisk expertgrupp, vars arbete är helt inriktat på att främja ett funktionellt bruk av geografiska namn, nationellt och globalt, samtidigt som hänsyn tas till namnens viktiga roll som en del av vårt kulturarv. Organisationens ledstjärna och fokus är ”the belief that accurate and consistent use of a common framework of geographical names can offer considerable benefits to the world”.

Hur organiseras arbetet?

UNGEGN består av 24 språkligt/geografiskt grundade divisioner, bland annat Norden Division, där Sverige ingår. Vid sidan av divisionerna bedrivs det löpande arbetet också av ett tiotal tematiska arbetsgrupper, som ägnar sig åt exempelvis terminologi, uttalsfrågor, romanisering (överföring mellan olika skriftsystem), utbildningsfrågor, minoritetsspråkens ortnamn eller produktion och samordning av databaser och datatjänster.

Sverige och Norden tjänar ofta som förebilder

Under sessionerna presenteras och diskuteras resultat och idéer från arbetet i de olika divisionerna, länderna och arbetsgrupperna i form av underlag som i förväg publicerats på UNGEGN:s webbsida. På så sätt lär sig delegaterna och inspireras av varandra. Viktigt är här att nationella myndigheter och organisationer samt egen, inhemsk kompetens byggs upp i utvecklingsländerna, och då tjänar Sverige och Norden ofta som förebilder.

Vilka praktiska konsekvenser har arbetet inom UNGEGN?

UNGEGN träffas ungefär vartannat år. Dessutom hålls vart femte år en FN-konferens om standardisering av geografiska namn, den första i Genève 1967 och den kommande, elfte, i New York 2017. Vid konferenserna antas på sedvanligt FN-manér resolutioner med anknytning till geografiska namn, resolutioner som är en konsekvens av periodens arbete i UNGEGN och dess undergrupper. De enskilda länderna är i och för sig inte rättsligt tvingade att följa resolutionerna, men de förväntas göra så, kanske efter viss nationell anpassning.

Allt detta låter ganska oskyldigt. Kan det bli kontroversiella diskussioner ibland?

Ortnamn utgör en viktig del av människors kulturella identitet och har därför stort symbolvärde. Därför blossar emellanåt politiska tvister upp, tvister som snarast möjligt och med skicklig diplomati förpassas till andra organ inom FN-organisationen, där de hör mer hemma.

Liknande inlägg