Hur mår dialekterna i Göteborgs omnejd?

Hur står sig de traditionella dialekterna i Västsverige när göteborgskan breder ut sig?

Dialektutjämning

Dialektutjämning i Västsverige

Tillsammans med min kollega Jenny Nilsson, vid Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg, har jag undersökt dialekter i Västsverige. Vi undrade hur dialekterna i Göteborgs omnejd mår. Redan tidigare har man konstaterat att göteborgskan breder ut sig men vi ville veta om den verkligen trängt in i det inre av Västergötland och också hur långt norrut längs kusten den hunnit. Mest intresserade var vi nog faktiskt av att ta reda på hur den traditionella dialekten – västgötskan och bohuslänskan – stod sig.

Mest intresserade var vi nog faktiskt av att ta reda på hur den traditionella dialekten stod sig.

96 ungdomar på nio olika gymnasieskolor spelades in i grupper om två till fyra personer i varje. Vi lyssnade på inspelningarna och räknade antal olika ickestandard-varianter som informanterna använde: traditionella dialektvarianter som tjockt l istället för standardvarianten som är tunt l, götamålsskorrande r i början av ett ord där standardsvenskan har främre r, la istället för väl eller nya varianter som öppet ö eller ä i ord som t.ex. lös och äta där standardspråket har ett slutet uttal, m.m.

De kombinerade bohuslänska med göteborgska, så att de i ena ögonblicket kunde låta rejält bohuslänska och i nästa klart göteborgska.

 

Modern västgötska

Vi kunde konstatera att ungdomarna på de undersökta orterna i Västergötland pratar en slags modern västgötska som inte innehåller något göteborgskt men väl några nya drag. De dragen är desamma som ungdomar i Stockholm och Göteborg använt ganska länge och som nu tycks spridas på flera håll i landet. Dessa nya drag förekommer också i Uddevalla där ungdomarna på liknande vis som i Västergötland också talar en slags modern dialekt, men då förstås bohuslänska. I Bohuslän spelade vi också in ungdomar i Stenungsund och i Skärhamn. Stenungsundsungdomarna lät ungefär som ungdomar i Göteborg låter och bara några få hade något enstaka bohuslänskt inslag och vi valde faktiskt att kalla deras varietet stenungsundsgöteborgska. Allra intressantast var på sätt och vis ungdomsspråket i Skärhamn på Tjörn. De som vi spelade in där kombinerade bohuslänska med göteborgska, så att de i ena ögonblicket kunde låta rejält bohuslänska och i nästa klart göteborgska.

Det är också tydligt att en hel del typiskt västgötsk och typiskt bohuslänskt bevaras.

Dialekter närmar sig standardspråket

De svenska dialekterna har förändrats generellt under de senaste femtio åren på så vis att de blir mindre särpräglade och närmar sig standardspråket, vilket innebär att gamla dialektdrag försvinner och att standarspråkliga varianter istället väljs. Detta bekräftas av vår undersökning av ungdomars språk i Västsverige men det är också tydligt att en hel del typiskt västgötsk och typiskt bohuslänskt bevaras och att nya drag, som är på spridning också i andra delar av landet, dessutom kommer till. Speciellt för Västsverige är att inte bara standardspråket breder ut sig utan att också göteborgskan konkurrerar med denna vad gäller status och spridning. Den tycks dock bara ha nått en bit norrut längs kusten och gränsen mellan göteborgskt och bohuslänskt går någonstans strax norr om Stenungsund. Uddevalla-bohuslänskan står sig gott och detsamma gäller västgötskan.

Liknande inlägg

Kommentera