De första stegen som blivande svensklärare, del 2

I del ett av De första stegen som blivande svensklärare skrev Carin Leibring Svedjedal om de två första delkurserna i svenska på lärarprogrammet. De innehåller framför allt grammatik och textanalys. Den andra terminen får svensklärarstudenterna bekanta sig närmare med språket ur ett socialt och historiskt perspektiv.  

Språk i ett socialt perspektiv: kursen Språksociologi

Den inledande kursen heter Språk i användning, och kan kort förklaras som en introduktion till språksociologi, eller med ett ännu tjusigare ord, sociolingvistik. Här behandlas språkanvändning utifrån ett socialt perspektiv, dvs. hur du använder ditt språk i olika sammanhang, hur språk kan vara ett maktmedel, och vilka attityder som finns till olika språkbruk. Här är dialekter, sociolekter och attityder centrala termer. Du får också prova på hur det är att transkribera och analysera ett autentiskt samtal. Andraspråksinlärning är ett annat återkommande inslag. Kursen avslutades med en salstenta, och du kommer gå vidare med god kunskap och medvetenhet om din egen, och andras språkanvändning.

Det finns väldigt mycket att säga om denna kurs, som blev min stora favorit. Det är verkligen roligt att märka hur man plötsligt kan läsa en text från 1600-talet, och faktiskt veta vad kasus är.

Svenska språket i tid och rum

Vi har nu nått den sista delkursen i språk under första året på utbildningen. Nu är det dags att damma av grammatikboken, och sätta tänderna i språkhistorien. Kursen heter Svenska språket i tid och rum, och behandlar kort och gott språkets uppkomst och framväxt. Det finns väldigt mycket att säga om denna kurs, som blev min stora favorit. Här är det återigen intensiva studier och flera nya färdigheter som tränas. Grammatiken är alltså ett viktigt inslag, men få inte panik om du inte riktigt greppade den under första terminen – för många brukar den berömda polletten trilla ner i samband med de många repetitioner som ges under kursens gång. Mer konkret ger kursen kunskaper om vilken språkfamilj svenskan tillhör, språksläktskap, och självklart svar på varför svenskan ser ut som den gör idag. Du lär dig futharken (runalfabetet), och varför Gustav Vasas bibel från 1500-talet blev så viktig för språkets utveckling. Det är mycket ny kunskap som ska stoppas in någonstans, men det är verkligen roligt att märka hur man plötsligt kan läsa en text från 1600-talet, och faktiskt veta vad kasus är. Examinationen var även här en salstenta, en tenta jag alltid kommer minnas då jag med minsta möjliga marginal (0,25 poäng) tog mig över VG-gränsen.

Goda språkkunskaper genererar goda resultat inom i princip alla vetenskapsområden du kan tänkas vara intresserad av.

Plugga svenska helt enkelt!

Att läsa till svensklärare vid Uppsala universitet innebär en hel del texter som ska läsas, analyseras och tolkas. Men som du märker får även språkets struktur, uppkomst och användning sitt förtjänade utrymme. Efter ett år på ”ämneslärarutbildningen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, svenska” är jag som före detta lärarstudent, minst lika bra på att analysera författarintentioner som att ta ut satsdelar. Det kräver tid och engagemang, men dina nyförvärvade kunskaper om svenska språket kommer ge dig stora fördelar inom både dina fortsatta studier och ditt kommande läraryrke.

Goda språkkunskaper genererar goda resultat inom i princip alla vetenskapsområden du kan tänkas vara intresserad av, och gör självklart nytta i det vardagliga livet.
Plugga svenska helt enkelt!

Liknande inlägg